Tänker du bäst när det är tyst?

Tänker du bäst när det är helt tyst? Eller blir du som mest kreativ när du sitter på ett stimmigt café? Båda varianterna har stöd i forskning. Hur ljud påverkar hjärnan beror mycket på vilken typ av uppgift du försöker lösa.

Störningar i kontorslandskap

Har du varit med om att två kollegor pratar en bit bort, och plötsligt hör du ditt namn nämnas? Din uppmärksamhet dras dit direkt. Det visar att din hjärna hela tiden har lagt energi och uppmärksamhet på samtalet som pågår.

Om man arbetar i ett kontorslandskap lägger hjärnan ofta mycket energi på att lyssna av allt som pågår runt omkring. Samtal hör till det som stör oss mest. Och att någon viskar hjälper inte – tvärtom, det gör oss ofta bara mer nyfikna och hjärnan anstränger sig ännu mer för att hålla koll på läget. Plötsliga ljud som en skrapande stol, prassel eller en telefon som ringer drar också hjärnans uppmärksamhet till sig.

Det här tar mycket energi från hjärnan. Lättare uppgifter kan vi klara, men vi får svårare att koncentrera oss, tänka, skriva, lösa ett komplicerat problem eller sätta oss in i ny information. De här uppgifterna kräver hela hjärnans uppmärksamhet och klarar inte för mycket konkurrens. Bullriga miljöer gör oss dessutom mer trötta och stressade.

Skolorna som byggde bort oljud

På Lunds universitet forskas just nu på hur ljudmiljö påverkar elever och lärare. DN skriver om hur flera skolor i Landskrona har byggt om för att minska ljudstörningar. Man har sänkt taket i klassrummet och satt upp ljuddämpande plattor på tak och väggar. Plattorna fångar upp det ljud som tidigare studsade runt. Det gör rummen tystare och ljuden “mjukare”. Resultatet har blivit att eleverna är lugnare och mindre trötta, lärarnas välbefinnande har förbättrats och betygssnittet har höjts.

Blir man mer kreativ på ett café?

Tystnad, brus eller musik för kreativitet och fokus

Ska du försöka göra något kognitivt krävande, som att skriva en text, i en störande miljö? Försök att sortera bort så mycket störande ljud som möjligt. Kan du få helt tyst med hörlurar så fungerar det bra, annars kan du prova en app med bakgrundsljud. Brusljud, så kallat white noice, fungerar för många, även om det kan kännas ovant i början. Men det kan också vara ljud av vågor, lugn bakgrundsmusik eller helt enkelt ljudet av många människor som pratar samtidigt på låg volym, så att det blir ett enhetligt sorl, istället för att du uppfattar det dina kollegor säger i telefon.

Vila hjärnan och sätt igång default-nätverket

Tips för hjärnvila och fokus

• Om du vill lyssna på musik, välj musik som inte tar för mycket uppmärksamhet. Musik utan sång är bättre än med sång, och sång på ett annat språk än ditt eget är ofta bättre, eftersom man lyssnar mer på texten när det är på ens eget språk. Fundera också på vilka uppgifter som passar till musik, och vilka uppgifter som du gör bättre i tystnad.
• Prova appar med ett milt störningsljus, till exempl white noise. För många kan detta öka fokus.
• Gör extra krävande uppgifter i ett tyst rum, eller med hörlurar.
• Ta en idépromenad, eller sätt dig på ett kafé och jobba ibland om möjligt.
• Vi är ofta som mest kreativa när vi låter tankarna vandra fritt samtidigt som vi gör något praktiskt, till exempel promenerar, städar eller handdiskar. Se till att du inte alltid lyssnar på en podd eller liknande när du gör dessa saker, utan ge hjärnan fritt utrymme ibland.

Vanliga frågor/FAQ

Vetenskapliga referenser

Artikeln bygger på etablerad forskning inom psykologi och neurovetenskap. Här hittar du några av de studier och översiktsartiklar som ligger till grund för innehållet.

• Aron, E. N. & Aron, A. (1997).
  Sensory-Processing Sensitivity and Its Relation to Introversion and Emotionality
  Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), 345–368.
• Mehta, R., Zhu, R. & Cheema, A. (2012).
  Is Noise Always Bad? Exploring the Effects of Ambient Noise on Creative Cognition
  Journal of Consumer Research, 39(4), 784–799.
• Raichle, M. E. (2015).
  The Brain’s Default Mode Network
  Annual Review of Neuroscience, 38, 433–447.